it hurts so bad...

Hej allihopa!
Skolan idag. Började dagen med ea. Pratade för det mesta med Ebba. Sen gick jag med henne, Annelie, Stake och Egil bort till GT för dom skulle ha idrott. Så jag gick med Ebba Lia och Marianne när dom orineterade. Gick till Nolhaga så köpte jag en klubba sen stack jag tillbaka till skolan och hade slöjd. Satt mest och pratade med Evy och kuratorn. Haha det roliga är att alla tror jag gråter över en sak, när jag i själva verket mår dåligt över kärleks shit. Aja pratade iallafall med Nadja, Linnea v osv. Åt lunch med Jessica och Ria. Sen gick vi in till stan. När vi kom tillbaka till skolan satt vi i solen och snackade. Hade jätte roligt och blev på lite bättre humör. Hade Spanska sedan. Satt först och pratade lite med Ellen och Emma. Men sen gick jag och snackade med Alice och några som va där. När jag hade slutat pratade jag en liten stund med Wille. Skönt att få prata med någon som faktiskt förstår en. Sen träffade jag iallafall Henke. Vi gick på en jävla lång promenad i Alingsås. Snackade om allt mellan himmel och jord. Det va trevligt och roligt. Vid fyra tiden gick vi in till Storken och mötte Ebba. Sen gick han. Så jag och bebis gick och prata och titta i affärer och hade roligt. Det har vi alltid. Sen gick vi bort till Pressbyrån så jag kunde köpa något att äta. Gick och satte oss på en bänk så kom Markus och Theo så satt vi och pratade med dom en stund. Sen gick vi bort till lägenheten som vi har fått nycklarn till idag! Haha jag och Ebba har möblerat och inrett som fan i mitt rum. Hahaha har också testat om man kan låsa in sig i skrubben. Vilket man INTE kan om man är så svag som Ebba. HAHA. Men det blir nog jätte bra där sen! Längtar verkligen.
Mamma, pappa, morfar och Jerry va inte klara lika tidigt som jag och Ebba va så vi gick ut på stan lite. Har så sjukt och i benen! Har gått som fan idag! När dom va klara körde vi hem Ebba och jag åkte hem. Har pratat med Wille i telefon i säkert 2 timmar. Hade lite att prata om. Men nu känns det riktigt bra.
Så ja. Det var min dag! Ska äta något nu för allt jag har ätit idag är en bulle. Ingen aptit alls och är verkligen inte hungrig men mamma lackar på mig att jag måste käka nu så jag får väl göra det.

Minnena är vackra. Det svider att tänka tillbaka samtidigt som jag är glad för allt som var och att just jag fick uppleva allt det bra. Att jag fick uppleva sån äkta kärlek trodde jag aldrig. Jag kommer ihåg allting så väl. Julafton. Allt fint du sa. Första gången vi sa hej till varann i skolen och bara viskade till varann. Första kramen på julavslutningen. Pirrade i hela kroppen. Första kyssen vinterkvällen i busskuren. Första gången vi var ensamma med varann hemma och låg och njöt av varenda sekund av varann och båda två ville stanna tiden. Det fina armbandet jag fick, som dock är sönder nu. Halsbandet jag har burit och vetat att du har varit med mig. Hur ledsen jag var när du åkte till Grekland. Var helt förstörd. Då klarade jag knappt av en vecka utan dig. Nu ska jag klara ett helt liv utan dig. Midsommarafton. Hur stolt jag var när vi gick i Göteborg på Partille cup, titta i affärer och åt på tacobar. När jag kom hem ifrån Åhus. Hur bra allt var. Lite senare kom den dåliga tiden. Jag gick igenom en månad av smärta och saknad. Jag klarade det då. Men fy fan va plågsamt det var. 31 augusti. Dagen allt blev bra. Skolfoto dagen. Du satt och skratta åt mig när jag skulle ta mina kort. När allt blev som det skulle vara. Vi låg på gräsmattan i solen och bara låg och titta varann i ögonen. Drunknade. Få känna din närhet igen och veta att du var min var underbart. Tryggheten jag kände när jag svimmade på Mjörnvallen och här dig säga "jag är här frida det blir bra". Jag önska du kunde hålla om mig och viska dom orden i mitt öra nu också.
När vi va hemma hos dig häromdagen och satt uppe på berget och bara hade mysigt. Det var det sista minnet. Vill inte glömma och vill inte gå vidare. Vill stanna kvar för alltid. Att veta att det är över gör så ont. Känner mig trasig, död och förstörd. Vill verkligen inte detta. Men jag är tvungen. Jag är stark. Det är du med. Var sjukt nära på att skriva, det är du med älskling. Jag får hejda mig för att inte kyssa dig. För att inte säga att jag saknar dig. Inte säga att jag älskar dig. Från att inte ta din hand och visa att jag vill dig väl. Det är förjävligt. För älskar dig. Det gör jag, det gör jag verkligen...


Förlåt för bilden. Fortfarande min blogg.

"Ta min hand och släpp den aldrig, vandra med mig livet ut. Det är allt jag någonsin kan önska mig"

TACK OCH HEJ.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0