Vare sig det är för en sekund eller för resten utav våra liv, vi borde ge oss hän för passionen vi besitter för varandras existens.Allt annat vore emot naturens lagar.
Nej må du aldrig sörja men alltid vara glad. Ta mig under dina vingar och låt mig vila där, ihopkrupen på din späda axel. Låt mig sniffa i mig din doft genom att dra nästippen lätt igenom ditt hår.

Vare sig det är för en sekund eller för resten utav våra liv, vill jag visa dig alla de sätt jag kan få dig le.
Låt mig få skapa med konst utav din närvaro med din gudomliga karisma som modell lera.
Sparsmakad, koncist och frånvarande men ett sprakande skimmer gör att jag urskiljer dig på milsavtånd i ett virrevarr utav förtvivlade själar.

Ett löfte är ett löfte och jag står med stolt hållning kvar, medans stadens ljus blir till ett bläcksvart eko, och jag tänker stå kvar tills mina ben mig ej längre bär. Jag har ju lovat dig, eller hur?

För mig var aldrig stenen i glashuset ett slöseri med känslor utan en granat som sprängde logik till bitar
och nu dansar vi barfota på sommaräng fastän kälen i jorden är hård som granit.
Men även det hårdaste hjärtan kan mjukna när solens strålar värmer på och för din blick smälter det varje gång.
Och därför står jag nu i mörkret, stel som en tennsoldat i väntan på att du ska se mig igen.