Jag vet, jag är sämst med bloggen. Förlåt! Försöker bara få styr över mig själv. Jag är så trottsig just nu så jag själv har svårt att handskas med mig själv. Jag var hos läkaren igår och i förrgår på några utredningar och igår fick jag sömntabletter. Jag har stor sömnbrist och är tydligen utbränd, kul att höra... Så jag började med sömnpiller igår. En timma efter jag hade tagit dom, var jag så fruktansvärt trött så jag kunde inte hålla mig vaken, ögonen sved och huvudet var absolut inte med mig. Är det så det känns att vara trött? Jag är aldrig riktigt trött, utan jag somnar efter flera timmar när jag har legat i sängen, och när jag ska gå upp max två timmar senare är jag så övertrött att jag blir speedad, så jag vet knappt hur det känns att vara trött. Så motvilligt tar jag det där lilla pillret som ska göra denna känsloladdade kroppen trött. Mamma får tvinga i mig den. Varför vet jag inte, känns bara konstigt att stoppa i mig något som gör mig trött. Jag måste tydligen också sluta dricka coca cola. Koffeinet gör att medicinen inte funkar annars. Så jag får egentligen inte dricka cola efter klockan 15.00 för att koffeinet ska gå ur min kropp. Kul. Älskar mitt liv just nu.

Nej, jag är inte deprimerad. Bara irriterad på mig själv och världen. Jag tycker allting är dö trist. Allting är så standard hela tiden. Människorna jobbar måndag-fredag förutom stackarna som jobbar inom vården, affärer o ah ni vet vilka jobb man är tvungen att arbeta på helgerna med. På fredag och lördag går folket ut på krogen/fest och dansar och super, eller har hemma kvällar med film och godis. Och så ser veckorna ut. Vecka efter vecka. Det är så jävla tråkigt så jag vill spotta världen mitt i ansiktet. Jag vill typ flytta till Miami, hitta kärleken och bli rik. Shoppa på gucci, chanel, prada osv osv. Ligga på stränderna och sola och bada. Inreda mitt egna fina hus som har en stor pool på baksidan. Filmstjärna skulle jag också vilja bli. Jag vill leva i lyx och glamour. Varför ska man göra något halvt ut, medel liksom? Helt standard. Göra alla måste och sen dö. Inget liv jag vill leva iallafall. Varför gå i skolan om man inte har högsta betyg? Varför gå i en akitivitet om man inte är bäst? Varför shoppa om man inte har råd att köpa allt man vill ha? Jag borde lägga ner allt det där, för jag har inte kraven till något utav det. Fråga inte vad jag vill få ut med den har texten. Jag är bara lack på den helt normala världen. Kan inget roligt hända? Något crazy? Ge mig en andrenalin kick. Måla världen i alla regnbågens färger. Någonting som snurrar om vårat jordklot snabbare än vad det själv klarar av att snurra. Låt något intressant, roligt och spännande hända. Är det så mycket begärt?!