I hope karma slaps you in the face before i do.

Hur kommer det sig att jag alltid dras till dåliga killar? Idioter? Är det för att jag är så jävla nyfiken? Det måste vara det, vad annars. Jag tänjer på gränserna och tar så jävla mycket risker. Fast jag själv fattar inte varför. Varför blir jag intresserad av en dryg, elak och egoistisk kille? Varför tycker jag att det är så spännande? Kanske för att jag ska kunna vara likadan tillbaka, kanske för att jag ska kunna ta ut min ilska på någon som klarar av det. Men jag förstår inte att jag är så blind, gång på gång. Jag vet ju att dom killarna som beter sig som dryga äckel, dom blir det ingenting med. Men ändå är det dom jag vill försöka med. Men om jag tittar tillbaka på dom pojkvännerna som jag har haft. Så är det snälla omtänksamma killar. Inte någon som har försökt dominera över mig eller har behandlat mig illa. Jag vet ju innerst inne att det är en sån kille jag behöver, som kan få ner mig på jorden, som kan ge mig en trygg och stabil tillvaro. Men jag verkar inte vilja inse det själv.  Jag lovar, om jag hade haft två killar framför mig, som båda hade känslor för mig, den ena killen är jätte gullig, säger exakt hur han känner och visar mig uppskattning. Och den andra killen, han är naiv, dryg och jätte kaxig. Men jag är nästan säker på att jag hade fortsatt "dejta" den kaxiga killen, just för att jag är så jävla nyfiken på spänningen.

Jag är riktigt dålig på att nöja mig med det jag har. Jag ser alltid att allt kan bli lite bättre, lite roligare, lite häftigare. Så istället för att vara glad över det jag har, så ska jag leta lite mer spänning i allting, gå lite för långt, testa för många gränser, tills jag förstör det jag redan har. Det är jag riktigt grym på. Nobelpristagare Frida Magnusson!

Nej, jag måste skärpa mig. Men en toffel kille, som alltid finns där, som inte ger mig någon spänning i livet, är det vad jag vill ha? Fast spänning behöver ju inte vara att man testar varandras brister och går förlångt. Spänning är ju äventyr. Eh jag vet inte, natt tankar bara. Just pga att en kille just fuckade upp mina tankar lite. Är han värd att forsätta lägga energi på när han tror att han spelar flera divisioner över mig? Jag vet att det inte är så, men han tycker det. Bara för att han är några år äldre, några kilo starkare och allt det där. Men en grej till, och han kommer få ångra allt han gjort. Då ska han fatta att han bråkar med fel brud.

Har fått höra det flera gånger, att när man är vän med mig är jag jätte snäll, men är man ovän med mig är jag ett rent helvete. Hm, that´s true. Don´t fuck with me.









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0