Finns det ingen gräns?

En sak jag inte kan förstå. Det är hur folk kan ha samvete att månad efter månad, försöker trycka ner människor. Får man aldrig dåligt samvete? Jag vet själv att jag kan känna mig riktigt elakt ibland när man har kläckt ur sig något olämpligt i självförsvar. Men att söka kontakt med någon man påstår sig inte tycka om bara för att vara elak. Jag förstår inte grejen. Jag säger inte att jag är oskyld i samtalen nedanför, men jag har då aldrig börjat skriva till en människa för att vara taskig. Jag har försvarat mig själv. Men jag har lärt mig att aggera på ett mognare sätt än att slänga ur mig taskiga saker till människor, skrika efter dom när man ser dom på stan osv. Om det inte hade varit för att jag är stark i mig själv och vet att det där inte är något att ta åt sig av, så kanske det hade satt sig? Det finns ju dom människor som tar åt sig av minsta lilla. Därför är det tråkigt att folk gång på gång ska skämta och driva på andras bekostnad. Vet inte vad ni kallar det, men jag kallar det för mobbing iallafall. Varför kan man inte bara vara trevliga mot varandra istället? Tycker man verkligen inte om någon, då är det väl ta mig fan inte svårare än att låta den människan vara ifred? När jag har tyckt illa om människor har jag inte viljat ha kontakt med dom för det drar massa energi från mig att brusa upp mig och bli förbannad. Fokusera på dom som älskar er och lägg eran energi på dom istället för att vara elaka mot varandra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0