Jag är så sugen på att skriva en djup, lång och känslosam text. Jag har funderat på det tre kvällar nu men övervägat varje gång att låta bli. Vad ska jag skriva om? Det var lättare förr när man hade 10 kg vikt extra på axlarna. När man fick 5 slag i magen varje dag. När människor högg en i ryggen några gång i veckan. Allt har blivit så mycket lättare nu. Jag saknar inspiration till att skriva något djupt. Något som blir jobbigt för dom som känner sympati att läsa. Något som ger mig en klump i halsen när jag tre månader senare läser det jag själv har skrivit. Jag klagar inte, jag är glad för att jag inte mår speciellt dåligt längre. Jag tycker bara inte det är lika roligt att skriva seriösa texter om glädje som om sorg. Dom glada texterna kommer ju i dom vanliga inläggen. Det är ju inte så att jag sitter och skriver "Godmorgon, idag känner jag mig så tom och ensam" och publicerar det var och varannan morgon. Någon måtta får det ju vara. Nu må jag låta som satans skapelse, men jag tycker sorg är lite som konst. Sorg är på sitt sätt vackert det med. Nu svävar mina tankar iväg på helt andra vägar och jag blev totalt stängd för vad jag skulle skriva. Så vi avslutar denna texten med att säga att jag tycker dom här människorna som inte hejar när dom ser en på stan och går vidare och låtsas att man aldrig har kännt varandra (fast man typ har varit bästa vänner eller varit tillsammans i ett halv år) är för jävla torra! PEACE